Så här sänker vi elpriset med 17 öre

Elbolagen gör övervinster och kunderna hamnar hos kronofogden. Svensk industri tappar i konkurrenskraft och flyttar produktionen till länder med ett lägre totalt kostnadsläge. Elbolagens stora övervinster är givetvis inget som politikerna önskade men orsakas av ett beteende orsakat av ett inbyggt systemfel. Vid avregleringen valde man att använda marginalkostnadsmodellen för att sätta priset på el. Det innebär att den dyrast producerade kWh sätter priset för all el. Dyraste produktionen baseras normalt sett på kol (vid enstaka tillfällen även från dyrare energislag, ex gas och olja). Lyckas energibolagen alltid att se till att minst kolkraft blir prisledande på den nordiska marknaden får man extremt bra förtjänst på sin vatten- och kärnkraftproduktion. Produktion av kolkraft medför utsläpp motsvarande ca 800 kg per producerad MWh. För dessa utsläpp tvingas man köpa utsläppsrätter, vilket i sin tur fördyrar produktionen ännu mer och man kan lägga ut ett ännu högre pris på sina konsumenter. Ett högt pris på utsläppsrätter gynnar således elproducenten. De gynnas dessutom så mycket att de av en enkel kalkyl kan se att det lönar sig att stödköpa utsläppsrätter (som de sedan inte kan använda) för att hålla priset på en hög nivå.

Handeln med utsläppsrätter som införts inom EU för att minska utsläppen av koldioxid har medfört en oönskad bieffekt. Prissättningen av el gör att elbolagen tar betalt för kostnader på utsläppsrätter även på vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Energikällor som inte släpper ut koldioxid. Enligt en nyutkommen rapport från Statliga Energimyndigheten så höjer utsläppshandeln elpriset med 17 öre. Det blir mycket pengar på 95% av Sveriges elförbrukning på 148 TWh. Håll i er nu. Det blir häpnadsväckande 23,9 miljarder kronor per år. Hushållen står för hälften och industrin för resten. Det innebär att varje hushåll i Sverige bidrar med 2700 kr till elbolagens övervinster.

Prissättningen för el måste göras om så att handeln med utsläppsrätter för koldioxid inte belastar priset för övrig el. I dag är ökade produktionskostnader på den sista producerade megawatten en fördel för elbolagen. Vinstmarginalen ökar, genom att just sista producerade MWh sätter priset på hela utbudssidan, kraftigt på billigt producerad el från vattenkraft och kärnkraft. I dag sker en gigantisk kapitalöverföring från konsumenter till elbolag. Mer pengar kan delas ut till elbolagens aktieägarna och till chefsbonusar.

Min lösning

Ställ elbolagen utanför systemet för handel med utsläppsrätter!
I stället behåller staten utsläppsrätterna för de elproducerande kraftverken som släpper ut koldioxid. En styrning mot minskade utsläpp görs istället via miljötillstånd. Elbolagen får ansöka hos miljödomstolen om en årlig utsläppskvot för sina anläggningar. De totala kvoterna får inte överskrida den mängd utsläppsrätter som staten reserverat för elproduktion. Kraven kan skärpas, år för år, så att övergången till icke fossil elproduktion sker i önskvärd takt. Med denna metod får inte elbolagen synliga kostnader som de kan vältra över på sina kunder. Så småningom kan man dessutom bryta det av elproduktionsbolagen önskade tillståndet att en liten andel kolkraft alltid skall ligga med som marginalprissättare till all producerad el.

Resultatet blir att utsläppsrätterna uppfyller sitt syfte som styrmedel men bara påverkar de kraftkällor som släpper ut koldioxid. Elräkningar till konsumenter och industrier minskar. Svensk industri kan bibehålla sin internationella konkurrenskraft och behöver inte flytta ut ur Sverige till följd av det höga kostnadsläget. Elbolagens övervinster minskar.

Hans Nilsson
Riksdagskandidat för Junilistan i Värmland och Halland

Andra bloggar om: junilistan, el, elbolag, elpris, politik, val2006

Många små vägprojekt är bättre än att bygga stora monument

Jag var på grusvägsseminaium för en tid sedan. Där framkom det med all tydlighet hur det bristande underhållet av våra vägar negativt påverkar samhällsekonomin. En synpunkt som kom fram som det rådde stor enighet om var:

"Standarden på grusvägarna är av avgörande betydelse för den framtida utvecklingen för Värmland som en skogsindustriregion."

Eftersläpningen av underhållet för Värmlands 130 mil allmänna grusvägar ligger på omkring 100 miljoner kronor. Ytterligare 100 till 200 miljoner saknas för underhållet av de 500 mil enskilda vägar som finns i länet. Sverige har valt att inte använda EU-pengar till infrastruktur, som t ex vägar.

Många grusvägar är avstängda 3-6 veckor på våren beroende på tjällossning och begränsad bärighet. Avstängda vägar får många negativa konsekvenser för samhällsekonomin:

• Skogsindustrin måste bygga lager för att vara säker på virkestillgången i tjällossningstider.
• Skogsägarna får inte ut sitt virke. Virke är färskvara och tappar snabbt i kvalitet om det får ligga.
• Åkerierna får ökade kostnader. Avstängda vägar leder till stillestånd eller att man får köra omvägar. Dåliga vägar leder till ökad bränsleförbrukning och ökade underhållskostnader.
• Miljön tar större skada. Dålig bärighet på vägarna gör att bilarna tar mindre lass och får köra fler turer. Ökad bränsleförbrukning ger högre utsläpp.

Stockholm har fått 3,8 miljarder till trängselskatteförsök. Göteborg har fått en Götatunneln för 3,2 miljarder. Malmö har fått en bro och järnvägen håller på att borra sig in i ett berg för, vem vet, hur många miljarder i slutkostnad.

För de stora projekten finns det alltid pengar. Politikerna kan sola sig i glansen av en ny fin motorväg. Det är inte lika spektakulärt att ha varit med om att tjälsäkra skogslänens vägar.
I stan bygger man vägbulor för att hålla ner bilarnas hastighet. Det behöver man inte göra hos oss i skogen. Vi har vägbulorna naturligt. Fartkameror är en onödig investering. Kör vi fort här, så slår vi huvudet genom taket.

Nu är det dags att ändra prioriteringen. Innan fler nya stora vägmonument byggs så är det dags att se till att vi kan ta till vara våra råvarutillgångar. Satsa pengar på att rusta upp vägarna på landsbygden.

Investeringar i grusvägar görs för alla som bor i Sverige. Behovet kommer säkert att upplevas i sommar av alla storstadsbor som är fritidshusägare.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, grusväg, landsbygd, vägar, politik, val2006, trängselskatt

Junilistan ger klart besked i regeringsfrågan

Väljarna är trötta på pajkastningen mellan vänster- och högerblocket. Sanningen är att den politiska skillnaden mellan de båda sidorna aldrig varit mindre. Med stor sannolikhet så kommer varken vänsterblocket eller högeralliansen att få egen majoritet efter valet. I stället så kommer tvärpolitiska Junilistan att bli vågmästare. Vem ska då bilda regering?

Ett absolut krav från Junilistan för att stödja en regering är att svenska folket ska få ta ställning till EU konstitutionen i en folkomröstning. Ett fåtal politiker ska inte kunna dra ett streck över 483 år i frihet och decimera Sverige till en obetydlig randstat i ett stort imperium.

För mig är valet lätt. Rösta in Junilistan i riksdagen för att bevara den svenska demokratin och ta tillbaka makten från Bryssel. Låt inte de fem ja-partierna få smyga igenom EU-grundlagen i tysthet efter valet. De har glömt bort att den svenska grundlagen säger att all makt i Sverige ska utgå ifrån folket. Det ska inte ett gäng politiker kunna ändra på, på egen hand.

Jag vill ha riktig demokrati i Sverige

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, demokrati, eu, folkomröstning, grundlag, konstitution, regering, politik, val2006

Systemfel gör att obetalda elräkningar ökar dramatiskt

Obetalda skulder till elbolagen är den tredje vanligaste orsaken till ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdarna i hela Sverige, visar en ny undersökning. Orsaken till att 81000 obetalda elräkningar hamnar hos kronofogden ligger i det höga elpriset. Elpriset har stigit dramatiskt beroende på en marknad med bristande konkurrens och att prissättningen görs enligt marginalkostnadsmodellen.

Elpriset styrs av den dyrast producerade kWh. Det innebär att elbolagen får full kostnadstäckning för el som producerats dyrt i kraftvärmeverken. Dessutom så får man samma pris för den billigt producerade elen från vattenkraft och kärnkraft. Systemet leder till en gigantisk kapitalöverföring från konsumenter till elbolag. Ju högre elpris desto mer pengar tjänar elbolagen.

Det är mycket angeläget att snarast införa en ny metod för prissättning av el som ger producenterna betalt för verkliga kostnader. Det är dags för politikerna att ta sitt ansvar för avregleringen av elmarknaden och skapa ett rättvist system som varken gynnar producenter eller konsumenter. Dagens situation är ohållbar.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, el, elpris, elbolag, politik, val2006

Vill du hjälpa till i valarbetet?

Sympatisörer i Värmland.

Junilistan behöver er hjälp för att lyckas komma in i riksdagen. Nu drar förberedelserna inför valet i september i gång. Vi behöver Din hjälp med att:

• dela ut broschyrer och valsedlar.
• organisera valmöten.
• hålla koll på att valsedlarna inte tar slut i vallokalerna.

Bor du i någon av Värmlands kommuner; Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby eller Årjäng och känner att du kan bidra med något av ovanstående, har andra idéer eller vill diskutera politikens innehåll kontakta mig hangus@spray.se.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Avskaffa LAS för vissa

Avskaffa LAS för riksdagsledamöterna. Fastän att de inte juridiskt omfattas av LAS så får de som av partierna anses vara fogliga vara kvar.

Många av de beslut som fattas i Riksdagen upplevs av vanliga svenskar som uppåt väggarna. Varför är det så? Det beror nog till stor del att det har blivit ett alltför stort avstånd mellan riksdagsledamöter och väljare. Den enda gång som vi är intressanta är månaderna före valet, Efteråt när det är dags för omröstningar så är vi bortglömda och det är linjen partipiskan driver som får råda. Jasägarna, bland riksdagsledamöterna, belönas med att fortsatt få stå på valbar plats vid nästa val.

Junilistan arbetar för att införa verklig demokrati i Sverige. En av punkterna i vårt partiprogram är att bara tillåta riksdagsledamöterna att sitta två mandatperioder i följd. Sen måste de ut i verkligheten i minst fyra år innan det kan bli dags för en ny period. Samtidigt så vill vi väsentligt minska antalet riksdagsledamöter och se till att personvalet får ökad betydelse. Det är viktigt att det är väljarna och inte partihögkvarteren som utser vilka som ska sitta i riksdagen.

I år kommer extra många ledamöter att bytas ut i och med att Junilistan kommer in i Riksdagen. Vi har få kandidater på våra listor för att väljarnas kryss ska bli avgörande. Jag lovar att, om jag blir invald i Riksdagen, varje dag tänka på vad som är bäst för mina väljare.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, demokrati, riksdagen, politik, val2006

Elmarknaden gynnar ensidigt elproducenterna

På min senaste elräkning fick jag betala 49,50 öre/kWh för själva elen. Tre år i rad låg 1998 till 2000 låg elpriset i genomsnitt på 12 öre. Nu har det fyrdubblats - Varför? Är vattenkraften och kärnkraften så mycket dyrare nu än för fyra år sedan?

Sveriges förbrukning av elenergi fördelas så här enligt Energimyndighetens hemsida:

Kärnkraft 75 TWh
Vattenkraft 65 TWh ett normalår
Vindkraft 1 TWh
Kraftvärmeverk 7 TWh

Den rörliga produktionskraften för vattenkraft ligger på 4 öre/kWh, för vindkraft på 7 öre/kWh och för kärnkraft på 8 öre/kWh. Produktionskostnaden för 95% av den el som vi förbrukar har ändrats väldigt lite sedan år 2000.

Förklaringen ligger istället på att avregleringen 1996 innebar att elen prissätts enligt marginalkostnadsmodellen. Det innebär att den dyrast producerade kWh styr priset för all konsumerad el. De sista 5% som produceras i kraftvärmeverken får elproducenterna full kostnadstäckning för. Samma pris får man även på de övriga 95% producerad el.

Systemet innebär en gigantisk kapitalöverföring från konsumenterna till elbolagen. Enligt en rapport från Statens Energimyndighet så beräknas genomsnittlig rörlig kostnad för el i Norden 2005 ligga på 6 öre/kWh samtidigt som priset på elbörsen Nord Pool låg på strax över 27 öre/kWh. Viss del av mellanskillnaden på 21 öre/kWh går till fasta kostnader. Men faktum är att Statliga vattenfalls vinst under året ökade från 17 miljarder till 27 miljarder. Samtidigt steg försäljningen från 113 miljarder till 129 miljarder. Övriga elbolag har liknande utveckling.

En vinstökning på 10 miljarder på en försäljningsökning på 16 miljarder tyder på att en statlig sanktionerad ”stöld” av pengar från konsumenter till producenter pågår. Det höga priset under vintern och våren 2006 tyder på att elbolagens vinster kommer att bli ännu mycket högre och elkonsumenterna ännu fattigare.

Ett nytt elhandelssystem krävs där priset till konsument speglar produktionskostnaden. Mer billig elproduktion måste fram samtidigt som hushållen lär sig spara mer på elen.

Junilistan vill ha en ny folkomröstning om kärnkraften så att nuvarande generation svenskar kan ta ställning i frågan.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, el, elpris, elbolag, politik, val2006, kärnkraft

Elbolagen missbrukar elcertifikaten

Tanken bakom införandet av elcertifikat är bra. Det ska stimulera till att det byggs mer förnyelsebar energi, dvs vindkraft, småskalig vattenkraft och biobränsle. Målet är att från 2002 till 2010 öka den årliga elproduktionen från förnybar energi med 10 TWh.

Producenter av förnyelsebar energi får ett elcertifikat för varje producerad MWh. Certifikaten säljer producenterna till elanvändarna. Alla elförbrukare, med undantag för elintensiv industri, måste köpa elcertifikat efter sin förbrukning och den så kallade kvotplikten. Kvotplikten är i år 12,6%, vilket innebär att på en förbrukning på 8 000 kWh så måste ett elcertifikat köpas.

Vanliga konsumenter kan av praktiska skäl inte köpa sina elcertifikat utan elbolagen sköter detta för sina kunders räkning och du får en rad på elräkningen. För detta har elbolagen rätt att ta ut en administrativ avgift. Elcertifikatpriserna har under de senaste 2 åren varit sjunkande. Snittpriset 2006 ligger hittills på 168 kr och det senaste priset för ett elcertifikat, den 6 juni, var 154,50 kr.

På min senaste elräkning har Fortum tagit 3,3 öre per kWh. De övriga stora bolagen har samma pris som har varit oförändrat sen 1 januari 2005. Det känns ju bra att kunna stödja förnyelsebar elproduktion. Men vart går pengarna egentligen?

Priset per kWh för elbolagen att köpa elcertifikat blir, räknat på årets genomsnittspris blir:

168 kr * 12,6% / 1000 = 2,12 öre
Elbolagets vinst på elcertifikaten = 0,52 öre
Moms till staten = 0,66 öre

Hoppsan, det går visst inte så mycket till förnyelsebar energi i alla fall. Men om elbolaget tar 0,52 öre det är väl inte så farligt?

Jo, många halva ören blir mycket pengar i slutändan. Av 100 kr i elcertifikatsavgift på din elräkning så får producenten av förnyelsebar el 64 kr, elbolaget tar 16 kr och staten får 20 kr i moms.

2005 utfärdades 11,3 miljoner certifikat. Utfallet för då blev, enligt mina beräkningar, att medelpriset för en utsläppsrätt låg på 198 kr och elbolagens överuttag från konsumenterna var
130 miljoner kr. Om vi antar att samma antal utfärdas 2006 och elbolagen inte sänker sina priser så blir utfallet så här:

Producenter av förnyelsebar energi får 1,9 miljarder kr.
Elbolagen tar ut 469 miljoner kr i administrativ avgift.
Staten får 592 miljoner kr i moms.

Elbolagen har rätt enligt elcertifikatslagen att ta ut ett pålägg på priset för att täcka sin administration. Men 469 miljoner på ett år - för de pengarna kan man anställa 1000 personer.

Det finns ett inbyggt fel i systemet med elcertifikat. Det är orimligt att elbolagen tillåts göra stora vinster för att hantera pengar, som oavkortat borde gå till produktion av förnyelsebar energi.

Jag ser två möjliga lösningar. Antingen så ger man utsläppsrätterna ett fast värde eller så räknar man ut månadens genomsnittliga marknadspris. Elbolagens administrativa pålägg maximeras till 1% av elcertifikatskostnaden. I dag ligger pålägget på 25-30%.

I nya elcertifikatlagen som förmodligen kommer att antas av riksdagen den 15 juni flyttas ansvaret till energileverantören och elcertifikatpriset bakas in i elpriset, förhoppningsvis gör konkurrenssituationen att bolagen kan effektivisera sina rutiner.

Hur många liknande omotiverade avgifter betalar de svenska medborgarna idag?

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, el, elcertifikat, elbolag, politik, val2006

Dödsmaskin kom lindrigt undan i tingsrätten

Nu har det hänt igen. Ett rattfyllo, som kör ihjäl en ung kvinna och skadar två andra, får ett lindrigt straff. 35-åringen som med 1,37 promille alkohol och spår av amfetamin i blodet körde ihjäl och dödade en annan människa dömdes till fängelse i ett år och nio månader för grovt rattfylleri, narkotikabrott, grovt vållande till annans död samt grovt vållande till kroppsskada. Med regeln om frigivning efter två tredjedelar av strafftiden så är han ute på vägarna igen efter fjorton månader.

Jag kan förstå den förtvivlade pappan som i dagens tidning tycker att 21 månader är alldeles för lindrigt och att 21 år vore mer motiverat. Nu finns det inte stöd i lagen för ett så långt straff, men om man läser lagboken är det tydligt att domstolen inte utnyttjar den straffskala som finns.

Så här står det i Brottsbalken, andra avdelningen tredje kapitlet:

7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2001:348).

Tingsrätten säger i sin dom att det handlar om grovt vållande till annans död men ändå hamnar straffet så pass lågt. Det uppseendeväckande i det här fallet är att åklagaren bara yrkade på ett och ett halvt års fängelse. Vilken signal sänder det ut i samhället.

Nu är det dags att domstolarna börjar döma efter lagboken. Kör man rattfull, i hög hastighet och utan att bromsa, ihjäl en annan människa så ska man dömas till sex års fängelse. Dessutom så ska man förlora körkortet för alltid.

Det är dags att sluta dalta med de kriminella och skydda allmänheten istället.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, brott, straff, rattfylleri, politik, val2006

Demokratisk skandal i Riksdagen

Under rubriken "Har EU reflekterat klart? – Öppet seminarium inför EU-toppmötet" så debatteras, i dag den 7 juni, det framtida EU samarbetet. Seminariet arrangeras av EU-nämnden vid Sveriges Riksdag och Kommittén för EU-debatt.

Kommitténs uppdrag är att stimulera en bred, öppen debatt om aktuella EU-frågor och skapa debattforum där olika röster kan höras. Nu bryter man å det grövsta mot sitt uppdrag då Junilistan, representanter för 14,5% av svenska folket, vägras delta i dagens debatt.

363 472 svenskar, som röstade in Junilistan i EU-parlamentet med tre av Sveriges 19 mandat, tvingas nu stå och se på när en skendebatt pågår. De fem ja partierna som är överens om allt vad gäller EU debatterar med varandra, samtidigt som svenskarnas EU skepticism växer. Undrar ni varför folks politikerförakt ökar?

Den svenska reflektionsperioden om den nya EU grundlagen lär pågå i stor tystnad tills efter valet i höst. Därefter kan den nyvalda riksdagen påstå att den har folkets mandat att gå vidare och godkänna konstitutionen som om ingenting har hänt..

Låt det inte hända!

För mig är valet i september lätt. Rösta in Junilistan i riksdagen och ta tillbaka makten från Bryssel och för den vidare ut i landet. Junilistan står på din sida och kräver att svenskarna ska få säga sitt i en folkomröstning om den nya EU konstitutionen.

Jag vill ha riktig demokrati i Sverige

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, eu, demokrati, debatt, val2006, politik, grundlag

483 år av frihet - snart kan det vara slut

I dag firar vi Sveriges nationaldag till minne av Gustaf Wasas kröning den 6 Juni 1523. I snart femhundra år har Sverige varit en självständig nation. I fjol blev äntligen nationaldagen även helgdag så att alla svenskar kan delta i festen.

Men se upp - snart kanske vi inte har något kvar att fira, vi som bor här uppe i norr i utkanten av Europas förenta stater. Förslaget till ny EU-konstitutionen måste upp i valrörelsen. Vi kan inte låta de fem ja-partierna smyga igenom grundlagen efter valet. Svenskarna vill inte ha mer överstatlighet utan vill kunna fatta sina egna beslut.

Junilistan kräver en folkomröstning om EU:s nya grundlag. Ett fåtal politiker ska inte kunna dra ett streck över 483 år i frihet och decimera Sverige till en obetydlig randstat i ett stort imperium.

Kan jag inte göra något för att förhindra detta, frågar sig då den som vill rädda demokratin.

Jo, det kan du! Nu finns äntligen ett alternativ i svensk politik - Junilistan. Vi står på din sida och kräver att svenskarna ska få säga sitt i en folkomröstning. I den folkomröstningen kan du antingen säga ja till konstitutionen och vi får 2% av makten eller så kan du säga nej till konstitution och vi behåller 100% av makten i Sverige.

Vi säger nej till EU-grundlagen.
Vi säger nej till bildandet av en EU-stat.
Vi säger nej till beskattningsrätt för EU.
Vi säger nej till en EU armé.
Vi säger ja till att behålla makten i Sverige
Vi säger ja till fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital i Europa.
Vi säger ja till ett samarbete mellan oberoende stater.
Vi säger ja till att samarbeta för att motverka gränsöverskridande miljöproblem och kriminalitet.

För mig är valet lätt. Rösta in Junilistan i riksdagen och ta tillbaka makten från Bryssel och för den vidare ut i landet. Vi vill införa beslutande folkomröstningar både på lokal och nationell nivå.

Jag vill ha riktig demokrati i Sverige

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, eu, demokrati, sverige, grundlag, politik, val2006

Elbolagen målet för nästa gryningsräd?

Jag betalade elräkningen i dag, 4 544 kronor för två månader. Det blir bara värre för varje gång. Min elräkning består av följande kostnadsposter:

El - 49,5 öre/kWh
Elcertifikat - 2,6 öre/kWh
Energiskatt - 26,1 öre/kWh
Elnät - 13,9 öre/kWh
Moms - 23,0 öre/kWh
Total rörlig kostnad - 115,1 öre/kWh

Årsavgift el - 380 kr
Årsavgift elnät - 2 992 kr
Moms årsavgifter - 843 kr
Total fast kostnad - 4 215 kr/år

Elpriset har fyrdubblats på sex år. I förra veckan fick vi en av förklaringarna. De tre dominerande aktörerna på elmarknaden, Vattenfall, Fortum och EON, misstänks ha samarbetat för att hålla elpriserna uppe. Det är dags för konkurrensverket att göra nya gryningsräder för att leta efter bevis på kartellbildning. Att ett av de inblandade bolagen är statligt får inte vara något hinder.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, energi, elpris, politik, val2006

Bredband till glesbygden

För ett antal år sedan så grävde man ner kabel kors och tvärs i hela Sverige. Alla skulle få tillgång till den nya tidens motorvägar - bredband. Vad hände sen? När alla städer och tätorter fått sitt så blev vi på landsbygden kvar. Vi är inte företagsekonomiskt lönsamma.

Genom att inte fullfölja sitt löfte så skapar politikerna och Telia ett A-lag och ett B-lag i informationssamhället. De utvalda susar förbi med 24MBit, medan landsbygdsborna tvingas hanka sig fram med 48 kBits modem. Där jag bor har 98 hushåll undertecknat en kravlista på att telestationen i Korsbyn ska byggas ut för bredband. Runt om i landet finns liknande krav.

Fildelningsdebatten som pågår i Sverige förstår vi på landsbygden inte. På våra långsamma modem är nedladdning av musik och film omöjlig.

Sveriges största problem är arbetslösheten. Junilistan har konkreta åtgärder för att skapa riktiga jobb åt alla. Där ingår ett tio-punkters småföretagarprogram med åtgärder som vi vill införa i början av mandatperioden. Det är viktigt att småföretagen kan verka överallt i Sverige, även på landsbygden. Bygg ut bredband i hela landet nu!

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, bredband, fildelning, småföretag, landsbygden, glesbygden, politik, val2006

Sänk arbetsgivaravgiften på småföretagares egna arbete

Junilistan vill genom konkreta åtgärder i vårt småföretagar-
program underlätta för företagen att anställa. Detta leder till riktiga jobb och inte tillfälliga bidragsjobb inför valet.

Den fjärde punkten i Junilistans tiopunkters program gäller arbetsgivaravgiften på småföretagarens egna arbete. Detta förslag innebär att företagare kan välja att ställa sig utanför sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och föräldraförsäkringen och i gengäld få sänkt arbetsgivaravgift. Småföretagarna och egenföretagare har svårt att utnyttja dessa försäkringar och bör därför inte tvingas betala för dem. Arbetsgivaravgiften på det egna arbetet kan då sänkas till 15%.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, arbetsgivaravgift, småföretag, arbetslöshet, politik, val2006

Trängselskatt och stelbenthet

Jag läser i dagens tidning om en Volvoägare i Åmål som tvingas betala in trängselskatt i Stockholm. Eftersom han inte varit i Stockholm så undrade han vilka bevis som fanns för skattebeslutet. I posten fick han en kopia på ett foto av en Litauisk lastbil med samma registreringsnummer som Volvon.

Vägverkets informationsansvariga råder folk att betala även om det blivit fel annars riskerar man betalningsföreläggande om ärendet skulle dra ut på tiden. För att inte riskera problem så får Åmålsbon betala in pengarna.

Det här visar på ett tydligt systemfel. Finns det inte tänkande människor på myndigheterna?

Det borde naturligtvis ha gått till så här: När brevet från Volvoägaren kommer in till vägverket så tittar man på fotot och jämför med bilregistret. Vilken treåring som helst kan se skillnad på en Volvo och en lastbil. Ärendet avskrivs.

Nu ska det folkomröstas om trängselskatten i Stockholm. Det är bra. Junilistan vill ha beslutande folkomröstningar både på lokal och nationell nivå.

Som värmlänning kan jag inte uttala mig om trängselskatt i Stockholm är bra eller dåligt. Det får stockholmarna själva besluta om. Jag kan däremot som skattebetalare tycka att hela projektet är skött på ett bakvänt sätt. Staten satsar 3,8 miljarder kr på ett försök som pågår i nio månader och sen ska man folkomrösta. Om det visar sig att det blir ett nej i folkomröstningen så har vi kastat bort 3,8 miljarder kr. De pengarna kunde gjort mycket nytta för att rusta upp knappt farbara vägar på landsbygden.

Jag hoppas att du tar din chans att rösta in Junilistan i Riksdagen. Vi vill att beslut ska tas i rätt ordning: Först en beslutande folkomröstning och sen, om det blir ja, genomförande med de kostnader som det innebär.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, folkomröstning, demokrati, trängselskatt, politik, val2006

Enklare momshantering för småföretag

Junilistan vill genom konkreta åtgärder i vårt småföretagar-
program underlätta för företagen att anställa. Detta leder till riktiga jobb och inte tillfälliga bidragsjobb inför valet.

Den tredje punkten i Junilistans tiopunkters program gäller momsen. Momsinbetalningsperioden förlängs så att företagen inte tvingas betala in momspengar de ännu inte fått in. Det är orimligt att småföretagen räntefritt lånar ut pengar till staten.

Hans Nilsson, Koppom
Riksdagskandidat för Junilistan

Andra bloggar om: junilistan, småföretag, moms, politik, val2006, jobb