Så här sänker vi elpriset med 17 öre

Elbolagen gör övervinster och kunderna hamnar hos kronofogden. Svensk industri tappar i konkurrenskraft och flyttar produktionen till länder med ett lägre totalt kostnadsläge. Elbolagens stora övervinster är givetvis inget som politikerna önskade men orsakas av ett beteende orsakat av ett inbyggt systemfel. Vid avregleringen valde man att använda marginalkostnadsmodellen för att sätta priset på el. Det innebär att den dyrast producerade kWh sätter priset för all el. Dyraste produktionen baseras normalt sett på kol (vid enstaka tillfällen även från dyrare energislag, ex gas och olja). Lyckas energibolagen alltid att se till att minst kolkraft blir prisledande på den nordiska marknaden får man extremt bra förtjänst på sin vatten- och kärnkraftproduktion. Produktion av kolkraft medför utsläpp motsvarande ca 800 kg per producerad MWh. För dessa utsläpp tvingas man köpa utsläppsrätter, vilket i sin tur fördyrar produktionen ännu mer och man kan lägga ut ett ännu högre pris på sina konsumenter. Ett högt pris på utsläppsrätter gynnar således elproducenten. De gynnas dessutom så mycket att de av en enkel kalkyl kan se att det lönar sig att stödköpa utsläppsrätter (som de sedan inte kan använda) för att hålla priset på en hög nivå.

Handeln med utsläppsrätter som införts inom EU för att minska utsläppen av koldioxid har medfört en oönskad bieffekt. Prissättningen av el gör att elbolagen tar betalt för kostnader på utsläppsrätter även på vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Energikällor som inte släpper ut koldioxid. Enligt en nyutkommen rapport från Statliga Energimyndigheten så höjer utsläppshandeln elpriset med 17 öre. Det blir mycket pengar på 95% av Sveriges elförbrukning på 148 TWh. Håll i er nu. Det blir häpnadsväckande 23,9 miljarder kronor per år. Hushållen står för hälften och industrin för resten. Det innebär att varje hushåll i Sverige bidrar med 2700 kr till elbolagens övervinster.

Prissättningen för el måste göras om så att handeln med utsläppsrätter för koldioxid inte belastar priset för övrig el. I dag är ökade produktionskostnader på den sista producerade megawatten en fördel för elbolagen. Vinstmarginalen ökar, genom att just sista producerade MWh sätter priset på hela utbudssidan, kraftigt på billigt producerad el från vattenkraft och kärnkraft. I dag sker en gigantisk kapitalöverföring från konsumenter till elbolag. Mer pengar kan delas ut till elbolagens aktieägarna och till chefsbonusar.

Min lösning

Ställ elbolagen utanför systemet för handel med utsläppsrätter!
I stället behåller staten utsläppsrätterna för de elproducerande kraftverken som släpper ut koldioxid. En styrning mot minskade utsläpp görs istället via miljötillstånd. Elbolagen får ansöka hos miljödomstolen om en årlig utsläppskvot för sina anläggningar. De totala kvoterna får inte överskrida den mängd utsläppsrätter som staten reserverat för elproduktion. Kraven kan skärpas, år för år, så att övergången till icke fossil elproduktion sker i önskvärd takt. Med denna metod får inte elbolagen synliga kostnader som de kan vältra över på sina kunder. Så småningom kan man dessutom bryta det av elproduktionsbolagen önskade tillståndet att en liten andel kolkraft alltid skall ligga med som marginalprissättare till all producerad el.

Resultatet blir att utsläppsrätterna uppfyller sitt syfte som styrmedel men bara påverkar de kraftkällor som släpper ut koldioxid. Elräkningar till konsumenter och industrier minskar. Svensk industri kan bibehålla sin internationella konkurrenskraft och behöver inte flytta ut ur Sverige till följd av det höga kostnadsläget. Elbolagens övervinster minskar.

Hans Nilsson
Riksdagskandidat för Junilistan i Värmland och Halland

Andra bloggar om: junilistan, el, elbolag, elpris, politik, val2006